Föreningen för myggbekämpning

En nationell förening

Fakta om mygg

Stickmyggor (Culicidae) är en av ca 30 familjer av myggor (Nematocera) i Sverige. Totalt har 47 arter av stickmyggor rapporterats i Sverige och de kan indelas i 10 funktionella grupper baserad på deras biologi – var de lägger sina ägg, hur de övervintrar, vem de helst suger blod ifrån, och hur många generationer per år de kan producera. De två största grupper är ”skogsmygg” och ”översvämningsmygg” och de innehåller flertalet av de stickmyggarter som tar blod från människor.

 

Översvämningsmygg - målorganismer för bekämpningen


 

Översvämningsmygg lägger sina ägg på marken i översvämningsbenägna områden. Äggen, som övervintrar och behåller sin vitalitet i flera år, kan bara kläckas till larver om de först utsätts för torka och därefter kommer under vatten. Översvämningsmyggornas larver utvecklas efter varje översvämning under växtsäsongen och kan kläcka fram flera generationer under en regnig sommar. Stora till outhärdliga mängder översvämningsmygg kan då kläckas fram och är motivet för bekämpningen.


 

Gruppen översvämningsmygg omfattar sju arter. Oftast dominerar en eller två arter, i Nedre Dalälvsområdet är den allra vanligaste arten Aedes sticticus, tillsammans med Aedes cinereus, Aedes rossicus och Aedes vexans. Dessa arter förekommer också i många andra länder på den norra hemisfären. Aedes sticticus och Aedes vexans är vanliga arter i miljöer med översvämningsvåtmarker längs älvar, t ex i övre Rhendalen i Tyskland eller vid Donau i Kroatien och Serbien. Massförekomst av Aedes sticticus rapporteras också som ett återkommande problem i Kanada.

 

Speciellt Aedes sticticus och Aedes vexans upplevs som mycket aggressiva, då de angriper även dagtid i solsken och kan flyga långt från sina kläckningsplatser, upp till 2 mil.

Översvämningsmyggorna vill ha det - först torrt, sen översvämmat, sen är det torrt igen osv.

 

Skogsmygg

Gruppen skogsmygg omfattar 17 arter, förekommer i hela Sverige och är de stickmygg som alla har upplevt någon gång. Deras larver kläcks från övervintrade ägg tidigt på våren efter snösmältningen, på engelska kallas de för snow melt mosquitoes. De vuxna myggorna är i luften till juni och runt midsommar, men sedan minskar mängderna. Till skillnad från översvämningsmygg så har skogsmygg bara en generation per år. Deras ägg behöver en frysperiod för att sedan kunna kläckas. Skogsmygg stannar mest i skogen och rör sig inte längre än ca 2 km från sina kläckningsområden. Vanliga skogsmyggarter är Aedes communis, Aedes punctor och Aedes cantans.

 

Några andra stickmyggor som man brukar lägga märke till

 

Några stickmyggarter övervintrar som vuxna honor och det är de som dyker upp först på våren. Bland dem finns ganska stora arter som Culiseta alaskaensis, som har randiga ben, och Anopheles maculipennis som har mörka fläckar på vingarna. 

Myggbekämpning

Stickmyggor orsakar enorma problem i väldigt många länder i Europa, Asien, Australien, Nordamerika, Sydamerika och i Stillahavsregionen.

Periodvis uppträdande av stora mängder stickmyggor är hälsoproblem som påverkar många aspekter av det dagliga livet, påverkar möjligheten att bedriva turistverksamhet, påverkar djurhållning och påverkar bostadsmarknaden.

Stickmyggor av ett flertal arter sprider dessutom malaria, filariasis och ett stort antal virusinfektioner som orsakar sjukdom hos människor och för några av dessa virus även sjukdom hos hästar. Effekterna av dessa infektioner varierar från mild sjukdom över till fullständiga handikapp, till dödsfall och samhällskostnaderna är enorma. Sammantaget innebär detta att behovet av effektiv stickmyggbekämpning som inte orsakar negativa miljöeffekter är oerhört stort.

De metoder som tagits fram kan indelas i

- biologisk bekämpning (användning av predatorer, parasiter och patogener),

- bekämpning genom miljöförändring (minska tillgången till lämpliga larvmijöer, göra landmiljön mindre attraktiv för mygghonor),

- kemisk bekämpning (användning av klorinerade kolväten, organofosfater, karbamater, pyretroider, insektspecifika tillväxtpåverkande ämnen, etc),

- fysiologisk bekämpning (ytspänningsnedsättare, yttäckare, massfångst av vuxna stickmyggor),

- genetisk bekämpning (sterila hanar, etc) och

- personligt skydd (repellerande doftämnen, skyddande nät, etc).

De ekologiska och beteendemässiga skillnaderna mellan arter av stickmyggor innebär att ingen bekämpningsmetod fungerar väl mot alla arter utan det behövs kunskap och erfarenhet för att välja metod. Men tyvärr saknas specifika och effektiva bekämpningsmetoder mot flera av de arter som är vektorer för malaria och myggburna virus.

Myggproblemen vid nedre Dalälven orsakas av Aedes sticticus och några andra arter av översvämningsmyggor. I detta område används sedan 2002 en biologisk bekämpningsmetod riktad mot larver av dessa översvämningsmyggor. Det godkända biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G, med proteiner från bakterien Bti som aktiv substans, sprids där dessa larver finns i kortvarig översvämmade områden och bekämpningen måste genomföras innan larverna blir puppor.

 

Bekämpning av översvämningsmygg - hur går det till?

Aedes sticticus och flera andra arter av översvämningsmyggor använder kortvarigt översvämmade flacka områden (starrmader, busk- och gräsmarker, svämskogar) som larvmiljöer.

Äggen, som kan överleva i åratal, läggs på marken och kläcker till larver när de översvämmas under växtsäsongen. Väldigt stora mängder larver utvecklas under en eller ett par veckor till puppor och efter ett par dygn så öppnas ”ryggsömmen” på puppan och ut kommer den färdiga stickmyggan.

De vuxna stickmyggorna behöver några dagar till en vecka för parning och sedan börjar honorna söka efter någon att suga blod från. Då börjar myggproblemen – vilket är ungefär 2-4 veckor efter översvämningen.

Den bekämpning som genomförs under maj till augusti i kortvarigt översvämmade områden innebär mätning av mängden stickmygglarver, inmätning av översvämmade ytor där larverna finns, rita kartor som kan användas av helikopterpiloten när han sprider Vectobac G, kontrollera att spridning har skett enligt instruktion, och kontrollera att stickmygglarverna verkligen dog av bekämpningen.

Men för att kunna göra detta behövs mycket omfattande förarbeten i fält och på kontor, författande av ansökningar med miljökonsekvensbeskrivningar, genomförande av egenkontrollprogram, samt genomförande av årliga kontinuerliga stickmygginventeringar.

 

Bekämpningsmedlet Vectobac G bygger på Bti

Vectobac G består av korn som kan spridas på olika sätt och som flyter på vattenytan under några timmar. Kornen består av cellulosa och ser ut som små träbitar. På dessa korn klibbas ett pulver av torkade bakterier, Bacillus thuringiensis israelensis (Bti), med hjälp av en liten mängd majsolja. Proteinkristaller från bakterien Bti är den aktiva substansen mot stickmygglarver och detta är det mest stickmygg specifika bekämpningsmedel man känner till.

 

Bekämpningsinsatsen under maj till augusti

Vattenståndet i alla områden följs under perioden april till augusti för att se när det finns förutsättningar för kläckning av ägg till larver och för att se när de första larverna visar sig. De nykläckta larverna är väldigt svåra att upptäcka och vi använder därför speciell utrustning för att ta vattenprover på rätt sätt och kunna se dem. När larverna påträffas så görs en bedömning av bekämpningsbehov med utgångspunkt från mängden larver samt storleken på det översvämmade och larvproducerande området. Geografisk inmätning med GPS används i kombination med en digital höjdmodell över området samt annan digital kartinformation för att definiera produktionsområdenas exakta läge och omfattning, samt som underlag för att rita de polygoner som anger var spridning av Vectobac G skall utföras. Eftersom varje översvämning är unik så behövs nya mätningar av larvmängder, nya inmätningar med GPS, samt nya analyser och ritning av nya polygoner vid varje översvämning där bekämpning kan behövas.

De översvämmade områdena som producerar Aedes sticticus är ofta väldigt svårtillgängliga och dessutom väldigt stora och därför krävs spridning av Vectobac G från luften. Sedan 2002 använder vi helikopter som är utrustad med en specialdesignad utrustning för att kunna sprida den mycket låga givan (ca 15-18 kg/ha) med hög precision och på kort tid. Tidsaspekten är väldigt viktig då larverna är lätta att bekämpa under ca 7-10 dagar efter de kläckts från äggen. Äldre larver kräver högre dos för bekämpning och puppor går inte att bekämpa för de äter ingenting och Bti måste sväljas för att komma i rätt miljö där det kan påverkas av specifika enzymer och klyvas till de toxiner som angriper celler i myggans tarm. Helikoptern är utrustad med GPS och en datorskärm som visar exakt var spridningen skall utföras, hur helikoptern rör sig under spridning och som även registrerar alla flygrörelser. Vi tankar in den digitala informationen om flygrörelser och använder den för att kontrollera om spridningen utförts rätt enligt våra instruktioner.

Bekämpningen är riktad mot larver och därför är det viktigt att utvärdera effekten. Larver av Aedes sticticus och andra översvämningsmyggor är väldigt känsliga för Bti och flertalet dör eller blir ordentligt påverkade inom några timmar. Vi utvärderar effekten av bekämpningen genom att jämföra den uppmätta mängden levande larver innan bekämpning och 24 timmar efter bekämpning. Vanligtvis brukar bekämpningen ge 97-100% reduktion av mängden larver.